pris på avodart

pris på anafranil 100mg

Senare symptom kan vara "bråttomkänsla", huvudvärk och även annan värk, nacke, axlar, rygg är vanligast. Magbesvär, tryck över bröstet, yrsel, emotionell labilitet och olust inför krav. Försämrad bedömningsförmåga och minskat socialt umgänge. Ångest är vanligt och man kan bli nedstämd. Nedstämdheten kan utvecklas till en depression.

Har man kommit så här långt så har man utvecklat ett utmattningssyndrom eller utmattningsdepression.

Ångest är mycket vanligt vid långvarig stress. Det kan till och med vara det allra första symptomet som man lägger märke till. Man kanske har gått med "fjärilar i magen" en tid och sedan kommer ångesten plötsligt som en bloxt från en klar himmel. Det är en överväldigande känsla av att något katastrofalt kommer att hända. Man kan få hjärtklappning, yrsel, andnöd eller någon annan kroppslig sensation. Detta triggar igång katastroftankar och ännu fler kroppsliga sensationer. Man tror att man ska dö, få en hjärtinfarkt, en stroke eller bli tokig. Allt detta stegras till ett maximum på bara några sekunder!

· Ansträngd andhämtning eller andnöd

· Yrsel, ostadighetskänslor, svindel eller matthet

· Hjärtklappning eller hastig puls

· Darrningar eller skakningar

· Illamående eller magbesvär

· Overklighetskänslor inför sig själv eller omgivningen

· Stickningar eller domningar i händer och fötter

· Värmevallningar eller frysningar

· Smärtor eller obahag i bröstet

· Rädsla att bli "tokig" eller att göra något okontrollerat

pris för minomycin

billig anafranil preis

När jag var som dåligast och låg inlagd så hade jag ett tryck på 210/105 DET är inte bra;o)

Marklyft är en klassik övning inom styrketräning. Det är en basövning som alla kan få nytta av eftersom den har en stor effekt på kroppen. Man kan ta tunga vikter och aktiverar musklerna kraftfullt, så den bygger styrka och storlek effektivt. Övningen tränar främst den nedre delen av ryggen men utvecklar muskulaturen i nästan hela kroppen. Den aktiverar stora muskelgrupper och det är en enkel rörelse som ger stor nytta i vardagen såväl som i resten av din träning.

Marklyft bygger massa
Marklyft är en av tre basövningar (marklyft, knäböj, bänkpress) som är kända för att ge snabba och stora ökningar i muskelmassa. För att nå maximala resultat i din träning kan kvalitativa proteintillskott vara till stor hjälp. Protein reparerar och bygger upp dina muskelfibrer och är det viktigaste tillskottet för muskeluppbyggnad. Ett tips på ett prisvärt protein av hög kvalitet är Core som tas upp snabbt av kroppen och kan användas av laktosintoleranta.

Utrustning
Marklyft är en stående basövning som du inte behöver mycket utrustning för att utföra. Det enda du behöver är en skivstång, viktskivor samt tillräckligt med plats.

Många muskelgrupper stimuleras
Övningen stimulerar flera muskelgrupper. Den primära muskelgrupperna som tränas är korsryggen, låren samt bålen. Muskelgrupper som stimuleras i samband med övningen som stödjande eller stabiliserande roll är biceps, axlar, traps, den övre ryggen samt hamstrings.

Teknik
En del undviker marklyft för att de är rädda för att skada sig. Det finns en viss skaderisk om den utförs fel. Eftersom många kan ta tung vikt i övningen påverkar det risken att skada sig. Skaderisken i kombination med tung vikt gör att ett korrekt utförande är väldgt viktigt.

  • Övningen börjar stående med skivstången vid fötterna. Ställ dig satt du står vid mitten av stången. Sätt fötterna i axelbredd eller aning smalare
  • Böj knäna för att komma ner med händerna mot stången. När du böjer dig ner ska du föra höften bakåt och hålla bröstkorgen högt. Denna ställning gör att du måste böja knäna för att händerna ska nå skivstången. Håll huvudet rakt hela tiden
  • Stången ska ligga nära smalbenen. När du böjt dig ner och kommit i ställning för att greppa stången ska smalbenen nudda stången eller vara väldigt nära
  • Rätt greppbredd. Greppet bör vara ungefär axelbrett. Ett tips för att få en korrekt greppbredd är att underarmarna ska vara vid utsidan av låren
  • Ta ett stadigt grepp om skivstången. Det finns två sätt att greppa stången. De kallas för överhandsgrepp och mixat grepp. Oavsett vilket du väljer ska du ta ett hårt och stabilt grepp om stången. Ett kraftfullt grepp aktiverar musklerna starkare och musklerna på rygg och ben kan arbeta maximalt utan risk att tappa stången
  • Överhandsgrepp kallas greppet där du har båda handflatorna mot dig. De flesta klarar mindre vikt med överhandsgreppet jämfört med mixat grepp (alternerat grepp), men tränar upp din greppstyrka effektivare. Använd överhandsgrepp som långt det är möjligt för att utveckla stark greppstyrka
  • Ett grepp med en handflata är vänd mot och den andra är vänd från dig kallas mixat grepp eller alternerat grepp. De flesta är starkare med ett alternerat grepp och kan lyfta tyngre vikter. En stor fördel med mixat grepp är att stången förhindras att rotera eller glida ur händerna
  • Mixat grepp kan föra med sig några mindre positiva effekter. Risken för skador kan öka när en hand är vriden utåt. Den långa bicepssenan kan belastas onödigt mycket. Personer med dålig rörlighet i skuldran kan skada sig lättare med alternerat grepp
  • Efter du har tagit position och fattat ett stabilt grepp, ta ett djup andetag och sträck ut bröstet. Armarna ska vara helt raka och håll huvudet rakt. När du lyfter stången ska du pressa upp den med hjälp av benen. Medan stången höjs ska den dras över underbenen och låren till benen är helt raka och höften sträckt
  • I upprätt position ska du hålla skivstången nära kroppen. Börja sänka ner stången. Böj först på höften för att sänka ner den, håll överkroppen och huvudet rakt. Böj knäna när stången passerat knäna och sätt ner den på golvet
  • Om du ska lyfta igen ska du se till att stången ligger still. Studsa aldrig vikten. Ta ett djupt andetag och räta ut ryggen om den inte redan är rak. Lyft igen och repetera tills du är klar

Vanliga fel och risker
Marklyft är en övning som måste utföras i korrekt form för att undvika skador och ge rätt effekt. Det viktigaste att tänka på är att inte kuta med ryggen, detta kan sätta korsryggen i ett farligt läge. Håll huvudet och ryggen rak under hela tiden. Pressa upp vikten med benen och håll skivstången nära kroppen. Lyft aldrig korsryggen ta hela belastningen.

Den vanligaste anledningen till att skada sig i samband med marklyft är att man böjer ryggen. När du böjer eller krummar med ryggen bibehåller den inte sin naturliga form. Detta leder till ojämn belastning och en del av ryggen tvingas bära mer vikt. Detta kan leda till ryggsmärtor eller problem med diskarna i ryggraden.

För att bli starkare och bygga muskler krävs det tunga vikter, men tyngre vikter innebär ofta större skaderisk. Det är därför som en korrekt teknik är särskilt viktig när du lyfter tungt. Detta är särskilt viktigt för marklyft eftersom du ofta använder tyngre vikter jämfört med andra de andra övningarna i ditt träningsprogram. Tänk på att korrekt form är viktigare än vikten, när du inte kan utföra övningen korrekt ska du minska tyngden så att du kan utföra den på rätt sätt.

Undvik att använda skor med stora eller mjuka sulor. De kan tryckas ihop när du lyfter och göra lyftet besvärligare. Använd skor som har hårda sulor, helst tunna och hårda, som inte komprimeras under lyftet. Pröva även att lyfta barfota.

Jag är rätt säker på att jag just nu har mitt första riktiga skov sen jag fick min diagnos. Men som så mycket när det gäller den här lynniga, bitchiga skitsjukdomen är det rätt flummigt och allt kommer tillbaks till att ”det är individuellt”. Man måste på nåt sätt lära sig sin egen sjukdom, hur den fungerar och vad den ger för besvär medan den pågår. Det finns inget facit kring hur sjuk man blir, hur det yttrar sig eller vilken behandling man får.
Det kan jag personligen uppleva som oerhört frustrerande, ångestskapande och knäckande.

Det här är förstås inte alls mitt första skov med tanke på att röntgenbilden på min hjärna är full med plack = vita små fläckar som indikerar ärr, dvs skador av tidigare inflammationer. Detta enligt min doktor. Jag har inte sett röntgenbilden själv och vill inte se den heller. Enligt honom kan man utläsa av det jag berättat och denna röntgenbild att jag förmodligen haft sjukdomen många år. Men det här är alltså det första skov jag är medveten om är ett MS-skov under tiden det pågår.

Vad är ett skov?
Ett skov är ett ”anfall” där sjukdomen blossar upp. Antingen genom att symptom man redan har försämras eller att nya symptom dyker upp. Rent fysiskt beror skovet på att en inflammation uppstår nånstans i det centrala nervsystemet (hjärnan eller ryggraden). I vilken/vilka kroppsdelar eller kroppsfunktioner som symptomen visar sig sen beror då förstås på i vilka nervtrådar som signalöverföringen påverkas eller skadas i centrala nervsystemet. Så det varierar förstås både mellan olika personer och mellan skoven hos en enda person.

När inflammationen går tillbaks så kommer antingen symptomen att mildras eller försvinna helt. Eller inte. Det får man så att säga märka själv. Det är läkningen och ärrbildningen som påverkar om det blir en permanent nervskada.

Ett skov ger inte heller alltid ett ärr. Ett enda skov kan ge många ärr eller skador. Som i mitt fall kan jag identifiera kanske 3 skov i mitt liv, men har betydligt mer plack/ärr i hjärna och ryggrad.

Tysta skov
Man kan också ha inflammationer som inte ger märkbara symptom, men ändå förorsakar skador och ärr. Sjukdomen är också aktiv mellan skoven.

Hur länge pågår ett skov?
Ingen aning. Mer än 24 timmar, annars är det tydligen inget skov. Men från ett par dagar till ett par månader är tydligen det vanliga. Enligt mina faktaspäckade broschyrer. Mitt skov har hittills varat ungefär 4 dagar, men det har liksom ”trappats upp” så jag vet inte exakt när det började.

Kan man stoppa ett skov?
Nej. Och det är väl det värsta att veta det. Jag vet och känner i min kropp att det här pågår. Jag vet vad det innebär. Jag vet att just nu så förstörs min kropp. Och jag kan inte göra ett skit åt det. Det finns ingen medicin eller behandling som stoppar det som sker just precis nu, även om jag vet att man kan få kortisondropp i vissa fall. Hur mycket effekt det ger vet jag dock inte. Medicinen jag tar verkar på längre sikt och ska göra att jag får färre skov och att sjukdomen ska utvecklas långsammare. Men den stoppar inte sjukdomen och den påverkar inte de skov jag väl får.
Den tanken får mig att må väldigt, väldigt dåligt. Å andra sidan får mina fysiska symptom mig också att må skitdåligt så jag ska kanske koncentrera mig på en av sakerna.

Hur ofta får man skov?
Det är individuellt. En del får skov med flera års mellanrum, en del får skov ofta, en del får ett skov och har sen inget på en evighet. En del får ”milda” skov och andra direkt handikappande skov. En del blir helt återhämtade efter ett skov, andra får besvär som stannar kvar. För min del är det jättesvårt att avgöra hur många skov jag haft, men kanske tre som jag i efterhand förstår helt solklart var skov (två synnervsinflammationer och en episod med långvariga domningar). Å andra sidan har jag haft ihållande symptom som jag inte vet om de är MS-relaterade och som jag inte direkt kan påstå har varit så tidsbegränsade som det som anses vara ett skov.

Hur yttrar sig ett skov?
Det är individuellt. Jag funderade förut väldigt mycket på hur jag skulle veta skillnaden mellan mina befintliga och återkommande symptom och ett skov. Hur vet man när skovet börjar och slutar? Hur vet man om det slutar? Jo, om det inte slutar är det inget skov helt enkelt. Då är det en permanent skada. Så det är det jag kallt, sakligt och tålmodigt ska ta och analysera nu framöver. Vänta och se. (Verkar vara ett mantra man bör göra till sitt om man är MS-sjuk).

Jag kanske har fått svar på en fråga nu i alla fall. Jag vet att jag har ett skov för att saker jag varit med om förut har dykt upp i större/värre omfattning samtidigt som nya obehagliga ”sensationer” har uppenbarats. Så enkelt var det att lista ut. Resten av svaren får jag återkomma med.

Mina symptom:

  • Jag har domningar i händerna och fötterna. Det har jag haft förut. Dels då för 5-6 år sen, men även då och då efteråt. Men nu är det värre än nån gång förut. Det pulserar, bränner och sticker hela tiden. Och jag har haft det dygnet runt i 3-4 dagar nu. Vanligen får jag det en dag eller några timmar och sen försvinner det. Plus att det sällan är i både händer och fötter samtidigt. Vilket är fallet nu. Det går nu också upp längs armarna ungefär till armbågarna. Och upp längs benen till knäna. Det har det bara gjort nån enstaka gång och väldigt kort tid förut. Så det här är helt klart all time high. Det gör inte ont. Det är bara jätteobehagligt och läskigt. Alltid nåt.
  • Jag har svårt att böja händerna, hålla i saker, känna saker. Väldigt fumlig. Det dök upp för några veckor sen första gången som jag märkte av det ordentligt och reagerade. Har inte haft såna besvär förut, annat än vad som kan falla inom ramen för högst normal drullighet. Men det har alltså försämrats drastiskt iom skovet. Inte heller det är förknippat med smärta, snarare mer eller mindre frånvaro av känsel.
  • Jag har ingen muskelkraft i händerna. Det är allra mest tydligt i högerhanden, förmodligen för att det är den hand man använder mest och då märks det mest där också. Jag kan inte skruva av en kork på en flaska, klämma på en tub eller shamoflaska eller öppna ett lock på en burk. Också det är ett symptom som kom hyfsat nyligen, men blivit mycket värre de senaste dagarna.
  • Jag har ingen känsel i huden på hela buken och bröstet. Och nu börjar den försvinna på ryggen också. Det är inte samma grej som i händerna och fötterna, utan mer som att allt är helt bortdomnat. Jag känner helt enkelt inte huden. Paradoxalt nog stramar det som om jag haft en tight korsett på mig och jag känner obehag vid minsta beröring mot huden, även om det är tunt tyg. Vaknade i natt och tänkte att jag var dum i huvudet som gått och lagt mig med bh på. Blev mycket förvånad när jag insåg att det bara kändes som om jag hade nåt på mig som klämde och skavde. Det här har dykt upp de senaste två dagarna. Har aldrig känt det förut.
  • Ser suddigt, främst på höger öga (som vanligt) och har en ständigt närvarande huvudvärk som jag också känner igen. Typiskt den jag hade innan senaste synnervsinflammationen. Den sitter nånstans snett uppåt bakom höger öra. Och var annan, var tredje minut får jag som en intensiv smärtpuls från den punkten. Det hugger till som nåt vasst föremål sticks in. Och så går smärtan som en stråle snett framåt genom huvudet till ögat. Även fast jag vet att den kommer med det intervallet så rycker jag till eller säger ”AJ!” högt ibland. Lite synd om de i närheten som oroligt undrar vad som händer. Om det är obehagligt? You bet! Men det här är det enda som är förknippat med riktigt plågsam smärta. Det andra är läskigt, obehagligt och störande – men är inte smärtsamt.
  • Och så är jag trött förstås…men det är ju nästan obligatoriskt nu för tiden. Men nu är det mer trött x 100 (orkar inte duscha och klä på mig och skulle inte ens fundera på att gå utanför hemmets väggar).

Så kan alltså ett MS-skov se ut. Men det här är just precis mitt. Det är ju ”individuellt”. Andra kan uppleva helt andra symptom, besvär och förnimmelser. Jag är helt medveten om att det sannolikt kommer att gå över eller klinga av inom en överskådlig framtid, och jag vet att det inte tjänar nåt till att bli ledsen, orolig eller deppa. Men jag är ingen positivitetskonsult. Jag säger till mig själv ”damn, this sucks” och förbannar alla gudar jag inte tror på över att JAG måste stå ut med det här. Sen tänker jag – jag kan inte göra ett skit åt det här sån nu ägnar jag mig åt nåt ytligt, världsligt och icke-sjukdomsrelaterat. So fuck off skitsjukdom. Och så låter jag naturen ha sin gång, för jag har inget val på den punkten.

zantac pris apoteket
extra super levitra sehr billig

pris på anafranil i danmark

"> Lydbog til download, Lindhardt og Ringhof, ISBN: 9788711970225

Oversat af Maud Adlercreutz
Ebog (ePub), 308 sider
ISBN: 9788711818671
Udgivet 2018.04.20 af Lindhardt og Ringhof

"> Ebog (ePub), Lindhardt og Ringhof, ISBN: 9788711818671

Ebog (ePub), 178 sider
ISBN: 9788711955888
Udgivet 2018.04.20 af Lindhardt og Ringhof

"> Ebog (ePub), Lindhardt og Ringhof, ISBN: 9788711955888

Ebog (ePub)
ISBN: 9788711779392
Udgivet 2018.04.20 af Lindhardt og Ringhof

"> Ebog (ePub), Lindhardt og Ringhof, ISBN: 9788711779392

Ebog (ePub)
ISBN: 9788711779446
Udgivet 2018.04.20 af Lindhardt og Ringhof

"> Ebog (ePub), Lindhardt og Ringhof, ISBN: 9788711779446

Lydbog til download
ISBN: 9788711964477
Udgivet 2018.04.20 af Lindhardt og Ringhof

"> Lydbog til download, Lindhardt og Ringhof, ISBN: 9788711964477

Ebog (ePub)
ISBN: 9788711838525
Udgivet 2018.04.21 af Lindhardt og Ringhof

"> Ebog (ePub), Lindhardt og Ringhof, ISBN: 9788711838525

Lydbog til download
ISBN: 9788726001211
Udgivet 2018.04.20 af Lindhardt og Ringhof

"> Lydbog til download, Lindhardt og Ringhof, ISBN: 9788726001211

Ebog (ePub)
ISBN: 9788711779460
Udgivet 2018.04.20 af Lindhardt og Ringhof

"> Ebog (ePub), Lindhardt og Ringhof, ISBN: 9788711779460

Ebog (ePub)
ISBN: 9788711779361
Udgivet 2018.04.20 af Lindhardt og Ringhof

"> Ebog (ePub), Lindhardt og Ringhof, ISBN: 9788711779361

Ebog (ePub), 181 sider
ISBN: 9788711929896
Udgivet 2018.04.20 af Lindhardt og Ringhof

"> Ebog (ePub), Lindhardt og Ringhof, ISBN: 9788711929896

Ebog (ePub)
ISBN: 9788711779378
Udgivet 2018.04.20 af Lindhardt og Ringhof

"> Ebog (ePub), Lindhardt og Ringhof, ISBN: 9788711779378

Indbundet bog, 480 sider
ISBN: 9788702070613
Udgivet 2015.02.19 af Gyldendal

"> Indbundet bog, Gyldendal, ISBN: 9788702070613

Oversat af Hans Pavia Rosing og Liv Rolf Mertz
Indbundet bog, 195 sider
ISBN: 9788792790200
Udgivet 2014.02.04 af Milik Publishing

"> Indbundet bog, Milik Publishing, ISBN: 9788792790200

Oversat af Hans Pavia Rosing og Liv Rolf Mertz
Ebog (ePub)
ISBN: 9788792790767
Udgivet 2017.10.24 af Milik Publishing

ceftin billig per nachnahme
vart beställa atarax

lagligt att beställa anafranil på nätet

Finns en mindre mängd i alla baslivsmedel. Större mängd i sojabönor, övriga bönor, vetegroddar, vetekli, bovete, nötter och frön, Chiafrön, paranötter, sötmandel, sesamfrö, solrosfrö, pumpafrö och brännässlor.

beställa cardura på faktura
trazodone tabletter

pris på anafranil apoteket

Lägg i fotryggen mot golvet och känn hur sträckningen kommer på ovansidan av foten.

Bindvävsstråket under foten är som ett kraftigt gummiband och löper hela vägen upp till huvudet. Det blir tydligt i den här stretchövningen: Böj dig framåt. Fatta tag om tårna. Tar det emot? Testa att böja in huvudet mellan knäna. Känn hur hela baksidans bindvävsstråk sträcks ut.

Tryck fotsulan mot bollen och rulla den. Piggarna på bollen mjukar upp spända fotvalv.

Veterinär och docent Marie Rhodin forskar inte bara på hästens rörelseapparat utan utreder även kliniska fall som kommer till Hästkliniken på Universitetsdjursjukhuset.

Den här dagen fick hon återbesök av en Holsteiner som har en tydlig hälta från vänster bakben men där det varit svårt att lokalisera var smärtan kommer ifrån. Vid tidigare besök har bedövningar lagts som uteslutit smärta från hoven till hasen samt från knäleden. Även en scintigrafi-undersökning har utförts men det fanns inget ökat upptag av gamma-strålning i skelettet som visade på skelettskada.

Däremot har hästen mjukdelsskador runt knäleden i en av de tre knäskålssenorna. Men det är oklart om dessa kan vara den enda orsaken till hästens långvariga kraftiga hälta. Bedövning i detta område minskar hältan men släcker den inte helt.

Då hästen vid tidigare besök visat reaktion vid högt böjprov av vänster bakben beslutades idag att gå vidare med att utesluta att hästen även har ett höftledsproblem.

Först lokalbedövade Marie huden vid höftleden. Eftersom kan det vara svårt att hitta in i höftledens ledspringa, som ligger djupt in under en stor muskelmassa, fick Marie sedan hjälp av en av UDS mycket välutbildade veterinära bildspecialister på häst, Charles Ley. Med hjälp av ultraljud kunde Charles följa kanylens väg in mot höftleden och korrigera riktningen så den hamnade rätt. Om bedövningsmedlet hamnar utanför leden finns risk att stora nerver runt omkring bedövas, vilket kan göra hästen mycket vinglig som följd. Utförandet av bedövningen genomfördes korrekt utan några komplikationer.

Före och efter bedövningen utvärderade Marie hästens rörelsemönster i hältgången med hjälp av avancerad objektiv hältutredningsteknik bestående av markörer som fästs på hästens huvud, manke och kors. Dessa markörer registreras av höghastighetskameror, placerade utmed hältgången, för att m äta vilket ben hästen är halt ifrån, vilken typ av hälta (belastnings- eller frånskjutshälta) samt grad av hälta. Sedan kan en exakt jämförelse göras före och efter bedövningen så att veterinären kan se om hältan minskar samt hur mycket den minskar.

Bedövningen av höftleden visade dock ingen skillnad i hältgrad. Därmed kunde höftleden uteslutas som orsak till hältan. I det avslutande samtalet med djurägaren bestämdes det att upprepa ultraljudsundersökningen runt knäledens mjukdelar vid nästa återbesök efter hästen ordinerats fortsatt vila.

Nu har Marie Rhodin och Emma Persson-Sjödin publicerat ytterligare en artikel om hältor. Man kan ju tro att det nickande huvudet alltid visar att hästen är frambenshalt. Men så lätt är det tyvärr inte. Ibland är en nickning ett tecken på avlastning av ett halt bakben. Följ länken och läs mer! http://www.slu.se/haltbedomning

Läs en sammanfattning av artikeln via länken:)

Vi är i full gång med en studie där vi undersöker symmetri i rörelsemönstret hos unga ridhästar. Vi vill se hur symmetriskt de rör sig när de sätts i träning och hur symmetrin förändras under träningens första två år. Vi tittar också på om mätningarna av rörelsemönstret (vertikal rörelsesymmetri av huvud, manke och bäcken) hänger ihop med om ryttaren uppfattar att hästen har starka och svaga sidor.

Bollerup (http://bollerup.se) som är Sveriges mest kända lantbruks- och hästgymnasium ställer upp med nästan 20 hästar till studien. Tillsammans med vår nyrekryterade doktorand Katrina Ask har jag varit nere och mätt hästarna under augusti. Vi hade ett par trevliga dagar i Bollerup och var otroligt glada över att få hjälp av ödmjuka och proffsiga läraren och beridaren Örjan Larsson (http://www.ystadsallehanda.se/tomelilla/beridaren-har-hittat-hem-igen/). Det ska bli väldigt kul att följa det här gänget av fina hästar och alla studenter vi lär känna under de kommande åren!

Katrina Ask och Örjan Larsson: Bästa forskningsteamet!

metoclopramide över natten
renagel kräm pris

köp anafranil utan recept

Huvudvärk som börjar efter 50 års ålder. Detta kan vara en allvarlig sjukdom till dess att motsatsen har bevisats eftersom de flesta ofarliga huvudvärkstyper som spänningshuvudvärk och migrän börjar före 50 års ålder.

Olika huvudvärksformer:

  • Spänningshuvudvärk: En vanligen molande värk som de flesta människor har upplevt vid något tillfälle. Den är ofta kopplad till stress och utgör 90% av all huvudvärk.
  • Läkemedelsorsakad huvudvärk: Många patienter har täta huvudvärksattacker och ofta daglig konsumtion av receptfria och receptbelagda värkmediciner. Man har påvisat förhållandet att vissa preparat själva kan orsaka huvudvärk om de tas omdömeslöst. Även vanliga preparat som Treo och Alvedon kan orsaka huvudvärk om de används dag efter dag.
  • Migrän: Detta tillstånd är 2-3 ggr vanligare hos kvinnor än hos män och i en del fall anses hormonella faktorer vara med. Typiskt är det anfallsvisa förloppet där kanske hälften känner en del föraningar om att ett anfall ska komma. Värken, vanligen svår och halvsidig, föregås ibland av synrubbningar och andra symtom. Kräkningar och kraftigt illamående samt rörelsekänslighet och ljusskygghet följer ofta med.
  • Hortons huvudvärk: Den svårast huvudvärksformen som förekommer i episoder med ett "svärmliknande" mönster. Kallas därför i engelskt språkbruk "cluster headache". Ibland benämnd självmordshuvudvärk p.g.a. de kraftigt smärtsamma attackerna.
  • Kronisk paroxysmal hemikrani: Sällsynt form som liknar Hortons huvudvärk men som man bör tänka på p.g.a. att den är lättare att bota.
  • En speciell form är den sk ansiktsneuralgin eller trigeminusneuralgi. Yttrar sig som kortvariga elektriska stötar i ena ansiktshalvan.

Huvudvärk kan ha många utlösande orsaker. Ibland kan flera av nedanstående faktorer förekomma samtidigt:

  • Tyramininnehållande födoämnen som vin, stark ost, choklad och fisk kan utlösa migränanfall. Vissa människor är känsliga för citrusfrukter, avocado, plommon, körsbär och bananer. Många andra födoämnen kan utlösa migränanfall och det är en bra ide att fundera över om det finns något samband med den mat du äter.
  • Livsmedelstillsatser med Glutamat.
  • Stress, muskelspänning, bihåleinflammation (sinuit), förstoppning, högt blodtryck, premenstruell spänning, läkemedel och ett svängande blodsocker kan bidraga.
  • Dåliga arbetsställningar, felaktig syn och undermålig belysning.
  • En bakomliggande whiplashskada mot nacken.
Behandlingstips:
  • Lär dig en teknik för stresshantering, t ex Qi Gong, tillämpad avslappning eller meditation.
  • Se till att undvika förstoppning genom att underlätta för en god tarmfunktion. Eventuellt med hjälp av Clysmatic eller liknande metoder för tarmreglering.
  • Uteslut födoämnen som kan ge allergier genom att fasta och sedan lägga till ett födoämne i taget om det gäller en svårbehandlad huvudvärk. C-vitamin stabiliserar histaminhalten i blodet, se "tips vid astma" och kan användas även vid födoämnesutlöst migrän. Vitamin B6 och B3 har givits i syfte att balansera serotoninnivåerna. En fasta på t ex 3 veckor och därefter laktovegetabilisk kost kan ofta bryta ett livslångt lidande för gott. Många gånger räcker det med enbart råkost och uteslutande av mjölkprodukter.
  • Magnesium som kosttillskott är effektivt mot migrän och det har sannolikt också värde som tillägg vid mera muskulärt orskakad spänningshuvudvärk. Koffeinet i kaffe och vissa mediciner som intas mot huvudvärk verkar utdrivande på mineraler som magnesium och det kan tänkas ge upphov till onda cirklar. Stress ökar också utsöndringen av magnesium och om inte stressen bidrar till huvudvärk så orsakar nog huvudvärken i sig att man får en extra stressfaktor.
  • För att minska stress:
    • Utöva en regelbunden motion.
    • Terapeuthjälp om det finns psykiska blockeringar.
  • Tandpressning under natten kan vara en bidragande faktor. Tala med din läkare eller tandläkare.
  • Akupunktur har flera verkningsmekanismer. Se "tips: akupunktur". Metoden tycks vara speciellt effektiv vid migrän.
  • Autogen träning och självhypnos kan vara metoder som passar en del huvudvärkspatienter. Blockad av den andra halsryggradsnerven (C2) och nacknerver (nervus occipitalis) är tekniker som räknas till de vanliga blockader som ges vid smärttillstånd. Tekniken finns även beskriven i den kontinentala formen av Neuralterapi och metoden tillämpas ibland även om kanske akupunktur rekommenderas i första hand. I en norsk studie fick man smärtfrihet från värk utlöst från nacken (cervikogen huvudvärk) i 50% av fallen. Bovim G. Berg R. Dale LG. Department of Neurology, Trondheim University Hospitals, Norway. Cervicogenic headache: anesthetic blockades of cervical nerves (C2-C5) and facet joint (C2/C3). Pain. 49(3):315-20, 1992 Jun.
  • Samma grupp har gjort en studie på injektioner med sterilt vatten och man fick då ingen säker effekt på spänningshuvudvärk men däremot vid whiplashskador och värk från nacken med sekundär huvudvärk.
  • Biofeedback (biologisk återkoppling): en "lögndetektorliknande" teknik för att lära sig kontrollera kroppens reaktioner kan användas direkt för att påverka huvudvärk. Har provats speciellt för behandling av värk hos gravida där man vill undvika mediciner.
  • Manuell behandling av nacken är en ofta utförd behandling i syfta att reducera huvudvärk med ursprung i nacken. En studie i Danmark har utförts för att kunna avgöra effekten av manipulation: Nilsson N. Nordic Institute of Chiropractic, Odense, Denmark. A randomized controlled trial of the effect of spinal manipulation in the treatment of cervicogenic headache. Journal of Manipulative & Physiological Therapeutics. 18(7):435-40, 1995 Sep. Resultatet visar på en möjlig effekt på huvudvärken men det var svårt att få klar statistisk signifikans.
  • Den mjukare (och säkrare!) metoden mobilisering bör användas i första hand vid cervikogen huvudvärk. En studie visar effekt av behandlingen: Schoensee SK. Jensen G. Nicholson G. Gossman M. Katholi C.Baptist Medical Centers at Montclair, Birmingham, AL, USA. The effect of mobilization on cervical headaches. Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy. 21(4):184-96, 1995 Apr.
  • Örter och naturmedel kan provas: Te på vändeört (valeriana), meliss (citronmeliss), kamomill, rölleka (kramplösande) och Skogsborgs te nummer 25 rekommenderas vid Tallmogården. Även vetegroddolja och jättenattljusolja t ex Preglandin är värt att prova.
  • Imigran som är den medicin som effektivast kan bryta ett migränanfall som redan har börjat finns nu i flera former; tabletter, nässprej, injektionsform och stolpiller. Det finns dock rapporter om att en kombination av vanlig acetylsalicylsyra (ASA) i form av receptfritt Treo eller liknande tillsammans med en tablett metoklopramid ( Primperan) ger samma effekt om det tas någorlunda tidigt vid migränanfall. Den kuren kostar bara 3 kr, 30 ggr mindre än Imigran och det kan vara anledningen till att behandlingen inte nämndes på den aktuella temadagen om huvudvärk. Se referat nedan.
  • Ännu billigare blir det om man behandlar migrän med metoderna som nämns i boken: "Migrän kan besegras med diet: av Rodolfo Low, SvD förlag. Metoderna stämmer mycket väl överens med Tallmogårdens behandlingsprogram.
  • Motion och även mera intensiv träning kan bryta ett uppseglande migränanfall.
  • Glutenfri kost kan bota vissa huvudvärksformer. Intolerans mot gluten kan ligga bakom återkommande huvudvärk. Det visar en ny studie som publicerats i den medicinska tidskriften Neurology. De amerikanska forskarna undersökte tio patienter med återkommande huvudvärk där några av dem upplevde försämrad muskelsamordning.. Undersökning av patienterna med magnetkamera visade också att det pågick en inflammatorisk process i det centrala nervsystemet. Nio av patienterna upplevde symtomlättnad när de fick gå över till glutenreducerad kost.
  • Naturläkemedel:
    • Salus Migränte. Receptmall

      The effectiveness of combined oral lysine acetylsalicylate and metoclopramide compared with oral sumatriptan for migraine.

      Author Tfelt-Hansen P; Henry P; Mulder LJ; Scheldewaert RG; Schoenen J; Chazot G Address Bispebjerg Hospital, Copenhagen, Denmark. Source Lancet, 346: 8980, 1995 Oct 7, 923-6

      Aspirin is commonly used to treat migraine attacks, although sumatriptan, a much more expensive treatment, is also effective. We compared a combination of lysine acetylsalicylate (equivalent to 900 mg aspirin) and 10 mg metoclopramide (LAS+MTC) with oral sumatriptan (100 mg) and placebo in 421 patients with migraine. LAS+MTC was as effective as sumatriptan with a decrease of headache from severe or moderate to mild or none of 57% and 53%, respectively, for the first migraine attack treated. Both treatments were better than placebo (success rate 24%, p Hög kaffekonsumtion som ger en hel del koffein kan bidraga till huvudvärk. Prova gärna att få vara i en kaffefri miljö och när man ska koppla av kan det vara en fördel om man låter kroppen "vila" från koffein som är den huvudsakligt verksamma substansen i kaffe.