beställa cialis professional i sverige

aspirin tabletter

Hur stroke yttrar sig beror på var någonstans stroken drabbar hjärnan. Men det finns några symptom du bör vara uppmärksam på: En stroke drabbar oftast bara ena hjärnhalvan, med förlamning av ena kroppssidan som följd. Det känns som en svaghet i armen, eller både i armar och ben.

Stickningar, domningar och försämring av balans och motorik är också vanligt. Samtidigt drabbas de delar av kroppen som styrs av den delen av hjärnan som får syrebrist av strokeanfallet.

I vissa fall kan talsvårigheter, förmågan att orientera sig och sinnesintrycken störas av en stroke. Det kallas för perceptionsstörningar och kan yttra sig på flera sätt. De försämrade sinnesfunktionerna leder till att många känner sig illamående.

Huvudvärk, dubbelseende och kräkningar är ganska vanliga. Medvetandegraden kan påverkas vid allvarligare fall av stroke.

En del känner av smärtor vid stroke, men långt ifrån alla. Det tar ofta tid för kroppen att reagera på en stroke, så smärtan kommer ofta efter en tid.

Om smärta uppstår i början av ett strokeanfall handlar det ofta om smärtor i axeln, som genom förlamningen får svårt att ligga kvar i rätt läge.

En stroke kan föregås av ett strokeliknande anfall som går under namnet TIA.

TIA ter sig som en stroke, men skadar inte hjärnfunktionen på samma sätt. Attacken är övergående, men samtidigt varnar detta anfall om att en störning finns i hjärnan.

Till skillnad mot en stroke, varar attacken i mellan några minuter till en timme. Risken är mycket stor för att en person som inte behandlas för en TIA-attack också får ett äkta strokeanfall. TIA är därför ett akut tillstånd och det är hög tid att ringa 112 om TIA eller stroke misstänks.

De symptom som är förknippade med stroke behöver inte betyda att stroke är ett faktum. Så många som en femtedel av alla patienter på våra sjukhus som kommer in med misstänkt stroke har fått samma symptom av häftiga migränattacker, hjärntumörer, lågt blodsocker eller hjärtrytmrubbningar.

Då även dessa tillstånd är mycket allvarliga, är det oavsett orsak, mycket viktigt att individen som drabbas kommer under vård så fort som möjligt. Det är sedan läkarens uppgift att reda ut vad som orsakar anfallet.

Se även avsnittet ”Hyperhidros, lokal” i detta kapitel.

Svettning från större delen av kroppen.

Svettning är avgörande i kroppens temperaturreglering. Överfunktion av primär typ (är vanligast, hereditär bakgrund) eller sekundär typ med specifika orsaker enl. nedan (endokrina-/metabola sjukdomar som diabetes, hypertyreos, hypoglykemi, akromegali, feokromocytom, carcinoid, hypogonadism), kardiovaskulära-, respiratoriska-, neurologiska sjukdomar, tumörer, infektioner, droger, farmaka m.fl.). Utlösande moment är värme, ansträngning, stress.

Nattliga svettningar är associerade med infektion (TBC m.fl.), malignitet (lymfom, KLL/KML, myelofibros m.fl.), menopaus, endokrin sjukdom (feokromocytom, carcinoid, hypertyreos m.fl.). Nattsvettning även vanligt utan patologi.

Symtom: Primär hyperhidros visar tidig debut, lång anamnes, hereditet, bilateral symmetrisk svettning. Ej nattsvett. Sekundär hyperhidros visar kort anamnes och ofta symtom på annan sjukdom. Regional eller asymmetrisk svettning.

Klimakteriebesvär: svettning såväl dag- som nattetid, blodvallningar, hjärtklappning, huvudvärk, yrsel, depression, ångest, sömnsvårigheter (se Klimakteriebesvär, Menopausbesvär, Övergångsbesvär). Postmenopausal hyperhidros: Debut efter 50 års ålder, övriga klimakteriebesvär saknas, östrogentillskott verkningslöst. KOL. Hjärtsvikt. Panikångest: svettning, palpitationer/obehag i bröstet, darrning, svårighet att andas, illamående, yrsel, parestesier, depersonalisation, dödsångest (se Panikattack, Panikångest). Farmaka: svettning m.m. (biverkningar från läkemedel som kolinergika, SSRI-preparat, opioidpreparat inkl tramadol m.fl.). Åksjuka: svettning, illamående, kräkningar etc i samband med båt-, bil-, flyg- och tågresor (se Åksjuka, Rörelsesjuka. Sjösjuka). Övervikt: svettning (övervikt är sällan orsak till svettningen men försämrande faktor), metabola syndromet, artros etc. Hypoglykemi: svettning, tremor, yrsel, illamående, palpitationer, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, nervositet, hungerkänsla, parestesier, talsvårigheter. Ev. insulinom (se Insulinkoma. Hypoglykemi). Hypertyreos: svettning, ökad värmekänsla, viktminskning, hjärtklappning, andfåddhet, oro, irritabilitet, aggressivitet, depression, tremor, trötthet, diarré, ögonsymtom (se Hypertyreos. Tyreotoxikos. Tyreotoxisk kris). Diabetes; svettning pga polyneuropati eller hypoglykemi. Akromegali: svettning, ökad värmekänsla, värk i rygg/leder, svullnadskänsla, snarkningar, huvudvärk, grov/hes röst, stor hals, glest mellan tänderna, tjocka fingrar, ev. diabetes. Hypogonadism: svettning (jmf. menopaus hos kvinna), nedsatt libido, nedsatt potens, fördröjd ejakulation, infertilitet, trötthet, depression, irritabilitet, sömnstörningar, försämrat minne, koncentrationssvårigheter, led-/muskelvärk, bukfetma, benskörhet, höjt blodtryck (se Hypogonadism hos män). Feokromocytom: ”p-sjukan”(= perspiration, palpitation, pain, pallor, pressure, paroxysms). Parkinsons sjukdom: svettning, ortostatism, nedstämdhet, ångest, sömnsvårigheter, demens, hypokinesi, rigiditet, vilotremor (se Parkinsons sjukdom/ Morbus Parkinson). Epilepsi: svettning, blodtrycks/pulsstegring, tonisk-/kloniska anfall (Grand Mal). Carcinoidsyndrom: svettning, flush, diarré, hjärtsvikt, astma. Alkoholabstinens: svettning, rastlöshet, motorisk oro, plockighet, ångest, tremor, takykardi, kramper, hallucinationer (se Alkoholabstinens och Delirium tremens). Missbruk: (bensodiazepiner/kodein): svettning, ångest, depression, minnesstörningar, trötthet, muskelvärk, ljus/ljudöverkänslighet, dubbelseende, rinnande känslor över kroppen etc. Missbruk (centralstimulantia): svettning, vidgade pupiller, förhöjd kroppstemperatur, muntorrhet, snabb/oregelbunden puls, kramper, epileptiska anfall, stereotypa beteenden, rastlöshet (se Missbruk/BeroendeLäkemedel/Centralstimulantia). Insektstick (och fjärsingstick): svettning, huvudvärk, frossa, illamående, lokal skada med smärta. Infektioner: svettning, temperaturstegring, varm hud, snabb puls, frossa, lågt blodsocker, specifika organmanifestationer (se Feber hos vuxna/Feber hos äldre). TBC: (ofta nattsvett). STD/HIV: svettning (nattlig), avmagring, trötthet, ev. tidigare mononukleosliknande sjukdom, candidastomatit, bältros, seborroisk dermatit, hårig leukoplaki (se HIV. AIDS). Malaria Temporalisarterit: svettning (nattlig), trötthet, feber, sjukdomskänsla, viktnedgång, influensaliknande bild, huvudvärk, tuggsmärta, synpåverkan (se Temporalisarterit). Hjärtinfarkt: svettning, ångest, andfåddhet, illamående, matthet, allmän sjukdomskänsla, svaghet, svimning, retrosternal bröstsmärta (ofta med utstrålning mot hals, käke, armar, ev. buksmärtor se Hjärtinfarkt). Regional hyperhidros; kompensatorisk hyperhidros – ofta huvud/bål – p.g.a. regional nedsatt sudomotorfunktion efter stroke, nervlesion eller polyneuropati (diabetes). Svimning: svettning, hjärtklappning, obskurationsfenomen, ostadighetskänsla, matthetskänsla, tonusförlust, blekhet, kortvarig medvetslöshet (ev. med kloniska ryckningar/urinavgång), kort postiktalitet (se Synkope. Svimning). Kronisk lymfatisk/myeloisk leukemi: KLL/KML/malignt lymfom: (ffa nattlig svettning, trötthet, matleda, anemi, viktnedgång, dyspne, fyllnadskänsla i buken, palpabla lymfkörtlar – se KLL/KML/Malignt lymfom). Lungcancer: svettning, hosta, andnöd, bröstsmärtor, pip i bröstet, hemoptys, avmagring, aptitlöshet, trötthet, svaghetskänsla, feber, tromboembolier etc. (se Lungcancer). Psykiatri: panikångest, generell ångest. Psykosocial fobi är sällan orsak till generell besvärande svettning men svettningen kan temporärt uppstå vid aktivering av sympatikus som vid panikattack.

Fokal hyperhidros; främst primär fokal hyperhidros (R61.0) med symtom från handflator, fotsulor, axiller, ljumskar och/eller ansikte, men även fokala hyperhidroser såsom Freys syndrom etc. Ospecificerad hyperhidros; (R61.9) med främst överdriven eller nattlig svettning där ingen specifik orsak kan påvisas.

Ofta är orsakerna till generaliserad svettning relativt lätta att identifiera på basen av anamnesen (ålder, kön, svettningarnas duration, aktuella led-sagande symtom inkl omständigheter, tidigare sjukhistoria, mediciner, hereditet) och den fysikaliska undersökningen. Regional- eller asymmetrisk svettning liksom kort anamnes är särskild anledning för utredning.

Övergripande generell provgenomgång kan vara SR, CRP, blodstatus, lever- och tyreoideaprover, rtg pulm, vikt. Specifika laboratorieanalyser på klinisk misstanke (kort anamnes mm); t.ex. p-glukos, Hb, CRP, SR, P-TSH, LPK, diff, s-GH, s-testosteron, u/p-katekolaminer, P-takykininer/u-5HIAA, s-CDT, PEth, s-antiHIV, P-troponin, IGF 1 (akromegali) etc. Vid oklar diffus svettning av längre duration kan det vara av värde att göra en mera utvidgad utredning om anamnes (se ovan) och/eller status (se respektive avsnitt i PM) och/eller om laboratorieanalyser (se respektive avsnitt i PM) avviker.

isoptin preis billig

billig aspirin snabb leverans

Kan flimret ha uppkommit pga Long QT och är det ”farligare” med den kombinationen än om jag bara hade haft flimret? Hur länge ska jag vänta innan jag kontaktar sjukvården? […]

Har haft paroxsmalt förmaksflimmer sedan 1991. Hade kontakt med kardiologer på Sahlgrenska de första tio åren. Maze-opererad 1998, tyvärr återfick jag inte sinusrytmen utan fick pacemaker. Bytt denna två gånger. […]

Jag undrar varför förmaksflimmer utlöses vid övermättnad eller efter kraftig fet eller hårdsmält mat? Svar Det finns en del personer med förmaksflimmer som beskriver att flimret kommer efter eller i […]

Jag är en tjej på 16 år och är lite orolig över mitt hjärta. (Jag spelar fotboll.) I ungefär ett halvårs tid har jag känt att hjärtat slår hårdare och […]

retin-a över natten
dosering av temovate

aspirin tabletter

Det här är en reumatisk sjukdom som kan påverka synen om den inte behandlas i tid. Symtomen är en långvarig värk i ena tinningen och ömhet i hårbotten, samtidigt som man blir allt mer trött och får lätt feber. Värk när man tuggar är en ganska vanlig varningssignal för detta tillstånd. Man behandlas med kortisontabletter. Sjukdomen kallas också temporalisarterit och är vanligare hos kvinnor än män. Man blir sällan sjuk före femtio års ålder.

När man får hjärnhinneinflammation har man huvudvärk som ökar under några timmar upp till ett dygn. Man känner sig samtidigt omtöcknad, får ofta hög feber och svårigheter att böja huvudet framåt. Ibland kan blåröda prickar som beror på små blödningar synas på huden. Tillståndet är mycket allvarligt och man ska genast ringa 112 efter ambulans.

Man behandlas på sjukhuset med antibiotika direkt in i blodet.

Det finns också mindre allvarliga typer av hjärnhinneinflammation som orsakas av vissa bakterier eller virus. Då brukar symtomen vara lindrigare och inte komma lika snabbt. Man ska alltid kontakta en vårdcentral eller sjukvårdsupplysning om man får feber tillsammans med huvudvärk och nackstelhet.

En hjärntumör är en mycket ovanlig orsak till huvudvärk. Man räknar med att nästan alla svenskar har huvudvärk någon gång under ett år. Ungefär tusen personer varje år får en hjärntumör som startat i själva hjärnan.

Om man får en hjärntumör är det betydligt vanligare att denna upptäcks på grund av andra symtom än huvudvärk, som till exempel krampanfall, personlighetsförändring, balanssvårigheter eller att sinnen som känsel, rörelser, syn eller hörsel påverkats. Man kan också få plötsliga kräkningar. Ibland får man huvudvärk som ofta kommer på efternatten.

Om en hjärntumör ger huvudvärk kan den komma gradvis när tumören växer och börjar påverka smärtkänsliga områden kring hjärnan. Ibland kan en ökning av värken komma i olika intervall. det beror på att det uppstår blödningar i området kring tumören, eller på att cirkulationen av vätskan i hjärnans hålrum tillfälligt försämras

Huvudvärken kan många gånger vara muskulärt betingade och kallas då spänningshuvudvärk. Denna form av huvudvärk förvärras många gånger vid stress. Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk. Det medicinska fältet som berör huvudvärk är neurologin men det är många huvudvärkspatienter handhas av andra specialister och vårdgivare än läkare med specialistkompetens inom neurologi.

Orsaken brukar vara stress, ångest men även monotona rörelser i nacke och axlar. Symtomen vid spänningshuvudvärk är dov, molande och tryckande värk, främst tvärs över pannan eller vid tinningarna. Värken är för det mesta dubbelsidig, men kan även vara enkelsidig. Huvudvärken kan också enbart sitta i nacken. Triggerpunkter i skuldrans och nackens muskler anses spela en betydelsefull roll till den muskulära spänningshuvudvärken.

Värken i huvudet kan också härstamma från funktionsstörningar i lederna, främst från de översta halskotorna vilket då kallas för cervikogen huvudvärk.

Massage och andra manuella medicinska behandlingsmetoder mot antingen musklerna och/eller de leder i halsryggen som är stela kan vara effektiva åtgärder. På lång sikt måste även rådgivning om arbetsställningar och stress diskuteras om det kan vara grundorsaken till huvudvärken.

Migrän är annan form av huvudvärk som tyvärr inte svarar så bra på manuella medicinska behandlingsmetoder. Migrän triggas oftast igång av olika födoämnen som till exempel alkohol, choklad, röd vin men även stress och menstruation kan trigga igång migränen. Inom forskningen diskuteras att migränattacken uppstår på grund av påverkan av blodkärl inne i huvudet. Dessa kärl kan inte som vissa tro påverkas via manuell terapi.

lägsta pris på fosamax
recept för cardura

aspirin tabletter

Exempel på andra relativt vanliga biverkningar som du kan drabbas av är: du kan uppleva att du minskar onormalt mycket i vikt, du kan få förhöjda kolesterol värden, din sömn kan bli sämre, du kan få högre blodtryck och din lust till sex kan bli mindre.

I mycket ovanliga fall kan du drabbas av att du känner dig onormalt rastlös och har svårt att hålla dig stilla.

När du tar venlafaxin så är det framför allt fyra negativa effekter som du kan uppleva. De är (topp 4 venlafaxin biverkningar):

  • Du drabbas av muntorrhet
  • Du drabbas av huvudvärk
  • Du drabbas av illamående
  • Du drabbas av onormala svettningar

Dessa biverkningar är mycket vanliga och du kan också drabbas av dem. Fler är 1 person av 10 som tar venlafaxin drabbas av dessa biverkningar.

eldepryl sehr billig
saw palmetto och träning dosering

billig aspirin

Huvudvärk är oftast inte farligt. Men i vissa fall kan ont i huvudet vara ett tecken på allvarliga sjukdomar, som hjärnblödning, hjärnhinneinflammation eller hjärntumör.

Man ska genast ringa 112 om

  • någon får huvudvärk som kommer som en blixt från klar himmel, att värken snabbt blir mycket intensiv och personen blir slö eller svimmar av
  • någon samtidigt med huvudvärken får hög feber, svårigheter att böja huvudet framåt eller får prickar på huden
  • någon får plötsligt huvudvärk och samtidigt svårt att prata, förlorar känseln i någon kroppsdel, eller får kramper.

Det finns också tillstånd då man inte behöver ringa efter en ambulans, men då man ändå ska kontakta en vårdcentral eller en akutmottagning och snabbt få tid för undersökning. Exempel är om man

  • efter ett slag mot huvudet får en dov huvudvärk och blir slö
  • har en huvudvärk som gradvis ökar under några dagar eller veckor, särskilt om funktioner som tal, känsel eller rörelse också påverkas
  • får ont kring ena ögat och dimmig syn eller dubbelseende
  • har ont i huvudet vid ena tinningen och är trött eller har lätt feber
  • plötsligt får mycket ont i huvudet.

I vissa fall är det bra att bli undersökt av en läkare även om det inte är bråttom. Det gäller om man

  • har huvudvärk utan andra symtom, som sitter i längre än en vecka
  • har tjock och gulgrön snuva samtidigt med huvudvärken
  • har huvudvärk som stör vardagen så att man måste ta värktabletter flera gånger i veckan
  • är äldre och får huvudvärk utan att ha haft det tidigare.

Ring då och boka en tid på vårdcentral eller motsvarande mottagning. Om man har ont i käkleder eller tänder bör man istället kontakta din tandläkare.

Om man går till en läkare för att man har huvudvärk, försöker läkaren först ta reda på så mycket som möjligt om värken. Man får bland annat svara på frågor om

  • hur huvudvärken började
  • hur den känns
  • var den sitter
  • om den har förändrats
  • vad som lindrar eller förvärrar värken.

beställa haldol online
snabb leverans av hyzaar

få recept på aspirin

Har sedan en tid jobbigt med oregelbunden puls. Jag tar den själv och efter t ex 10 slag gör den ett uppehåll på 1 slag. Därefter går den i normal […]

Pulsen känns komma i ojämn takt. Är det normalt? Svar Pulsen vid förmaksflimmer är oregelbunden och ligger ofta mellan 70-100 per minut beroende på aktivitetsgrad och stämningsläge, då stress och […]

Lider av paroxysomalt förmaksflimmer sedan några år tillbaka. Jag fick det när jag var 47 år och varit utsatt för mycket intensiv stress under cirka 1år. Jag led inte av […]

Är det vanligt bland elitidrottare att man kan få arytmier eller sk flimmer? Svar Det finns ganska lite information kring denna fråga. Det har påståtts, lite oklart hur välunderbyggt det […]

Jag är 60 och har haft flimmer i sex år och genomgått 9 elkonverteringar. Ingen av konverteringarna har hjälpt mer än någon vecka. Jag gjorde den senaste för ca 10 […]

Jag har stora problem med att sova. Är jättetrött när jag släcker lampan, fem minuter senare klarvaken. Känner även hjärtslagen tydligt vilket gör mig orolig. Jag äter kortison och har […]

Jag är 36 år och fick ett fladder i bröstet för två veckor sedan. Typ samma känsla som när man får reda på en överraskning. Sedan har det fortsatt att […]

Jag är en kvinna på 34 år. Jag har under några år känt av att mitt hjärta slår lite hårdare och oregelbundet ibland. Men nu senaste dagarna har det varit […]

Kan man efter lyckad elkonvertering och medicinering (Waran) för persisterande förmaksflimmer förvänta sig bättre ork och att det går att bygga upp konditionen igen? Är det vanligt att tröttheten och […]

Finns någon behandling för att ge mig tillbaka konditionen? Jag är kraftlös nu. Hjärtat slår sina 50 slag/min även vid ansträngning. Jag flåsar på direkten starkt istället. Jag har förmaksflimmer […]

Jag har drabbats av förmaksflimmer ett antal gånger. Nästan varje gång sker det sent på kvällen eller natten. Har varit på sjukhus tre gånger. Senast gjordes en el-konvertering. Finns det […]

För tio år sedan fick jag diagnosen sköldkörtelcancer och hela sköldkörteln togs bort. Innan diagnosen hade jag besvär med oregelbunden hjärtrytm. Fortfarande händer det ibland att extra slagen kommer. Men […]

Har konstaterats förmaksfladder på mig sedan 4 veckor tillbaka. Hade haft känning av det ca 4 veckor tidigare men inte sökt för det. Nu äter jag Emconcor och Waran för […]

Jag är en 21 årig kille som har mycket extraslag i perioder. I samband med dem blir det som ett svagt tryck/sug i nedre delen av halsen. Jag kan ha […]

Kan förmaksflimmer uppstå genom användning av andningsmask på grund av sömnapné? Har det någon inverkan? Svar Sömnapné är en riskfaktor för att utveckla förmaksflimmer, det finns det goda belägg för. […]