decadron tabletter och alkohol

få imuran på recept

Lyrica
Stesolid
Anafranil
Stilnoct

det jag undrar? slår concertan ut några av dessa mediciner. Har känt ibland att Stesoliden inte värkar och även att Stilnocten inte funkar. Är det något du kan svara på

I princip ska det inte vara något problem med dina gamla mediciner och Concerta.

I praktiken så ger Stesolid och Stilnoct allt sämre effekt ju längre man använder dem – man utvecklar tolerans mot dessa preparat. Till slut tar man dem inte så mycket för effekten utan för att slippa obehagliga abstinensbesvär.

Stilnoct är en insomningstablett och Stesolid är lugnande. Concerta har motsatt effekt, den är stimulerande. Därför blir man nog mindre dämpad när man tar Concerta. De flesta brukar lära sig att parera detta med vilka tider och vilka doser man tar Concerta.

Undvik Concerta senare på dagen om du har sömnsvårigheter. Bäst är om man klarar sig enbart med en morgondos. Försök att klara dig på så låg dos som möjligt så blir det lättare att sova. Samma sak gäller den lugnande effekten. Man kan behöva minska dosen på Concerta för att Stesoliden ska slå igenom.

Hoppas de råden kan vara till någon hjälp. Några farliga effekter av att blanda dina mediciner, så kallade interaktioner, känner jag inte till, men de kan säkert uppträda i ovanliga fall. Kolla kapitlen om interaktioner för vart och ett av preparaten, och se om det är något du bör tänka på.

Tack så mycket för svar 🙂 har bara en fråga till som jag glömde ställa i min tidigare kommentar: Som du kanske förstår lider jag av psykisk ohälsa men det var bra ett tag men nu när jag började med Concerta kom ångesten och otäcka känslor och tankar tillbaka. Är detta någon biverkning som går över efter ett tag när man går på Concerta eller skall man hitta en ny medicin och sluta med Concertan direkt. Min läkare är så svår att få tag på och jag hittar inget om det på internet. Skall man stå ut dem första veckorna eller skall man lägga av och byta medicin?

Att man får ont i ryggen är otroligt vanligt, och händer de flesta någon gång, men vissa lider av ryggont mer ofta än andra, och om så är fallet för dig, vill du naturligtvis veta vad detta kan bero på, samt vad man egentligen kan göra om man drabbas av ryggont. Därav kommer här en rad tips och råd för dig som lider av ryggont mer ofta än du tycker att du borde.

Det finns en rad olika saker som kan leda till att man får ont i ryggen. Några av de vanligaste anledningarna är att man överanstränger ryggen på något vis, att man har en felaktig arbetsställning, att man lyfter tunga saker på ett felaktigt sätt, en hastig rörelse, stress, graviditet samt att man inte tränar tillräckligt. Med anledning av att anledningarna kan variera otroligt mycket är det därför svårt att ge ett generellt svar på vad som orsakar ryggont för just dig, men de flesta brukar vara ganska medvetna om vad ryggontet kan bero på själva.

Ryggont kan ge olika symptom, beroende på vad anledningen är samt beroende på din egen kropp. Vissa har en mer molande värk, medan andra upplever en mer pulserande värk, till exempel. Det de flesta former av ryggont har gemensamt är dock att det ofta är svårt att avgöra vad det egentligen är som gör ont, om det är musklerna, kotorna, diskarna eller något annat. Med anledning av detta kan det vara bra att uppsöka läkare, som lättare kan avgöra detta, om man har ont en längre tid.

En läkare kan förutom att denna eller denne hittar anledningen till ryggontet även lägga upp en handlingsplan som passar just din situation. Det är därför att rekommendera att du uppsöker en läkare så tidigt som möjligt, innan besvären förvärras.

Det går absolut. För det första anses träning i alla former, men särskilt träningsformer där man tränar ryggen i sig, förebygga ryggont på ett mycket effektivt sätt. Om man redan lider av ryggont kan det givetvis vara så att man kanske inte känner sig i toppform för att träna, men även då är lättare träning att rekommendera. Träna så mycket eller lite som du orkar helt enkelt.
Vid träning är det dock viktigt att du tränar på rätt sätt, så att inte ryggen överbelastas. Du bör därför alltid ta reda på vad den korrekta träningspositionen för ryggen är för varje ny motionsform som du vill testa innan du börjar träna.

Att sitta långa stunder kan också bidra till ryggont, så om du t.ex. har ett arbete där du sitter hela dagarna, bör du kunna förebygga ryggont genom att ta pauser där du stretchar ryggen regelbundet. Det finns även särskilda övningar som man kan utöva varje dag, under pauserna, för att göra att ryggen mår bättre.
Om ditt arbete innebär fysisk belastning för ryggen, t.ex. i form av lyft eller liknande, bör du även se över dina arbetsställningar regelbundet, för att se att de inte orsakar ryggontet. På många arbetsplatser kan man få hjälp med arbetsergonomi på plats, men om så inte skulle vara fallet på din arbetsplats, kan du även uppsöka läkare för detta.

Det gör det, men dessa är relativt ovanliga, och de flesta som drabbas av ryggont, även om det kanske rör sig om långvarig smärta, är inte drabbade av detta. De vanligaste sjukdomarna som kan visa sig i form av ryggont är kotkompression, en sjukdom där kotorna i ryggen trycks ihop, spinal stenos, som leder till ett tryck i nervvävnaden i ryggen, spondylit, som är en infektion i en kota i ryggen, diskit, som är en infektion i en disk i ryggen samt Bechterews sjukdom, som är en reumatisk sjukdom.
Om du tror att ditt ryggont beror på en sjukdom, kan det därför vara en god ide att försöka hitta information om dessa sjukdomar i första hand.

försäljning ralista

få imuran på recept

* Akupunktur har flera verkningsmekanismer. Se "tips: akupunktur". Metoden tycks vara speciellt effektiv vid migrän.

* Autogen träning och självhypnos kan vara metoder som passar en del huvudvärkspatienter. Blockad av den andra halsryggradsnerven (C2) och nacknerver (nervus occipitalis) är tekniker som räknas till de vanliga blockader som ges vid smärttillstånd. I en norsk studie fick man smärtfrihet från värk utlöst från nacken (cervikogen huvudvärk) i 50% av fallen. Bovim G. Berg R. Dale LG. Department of Neurology, Trondheim University Hospitals, Norway. Cervicogenic headache: anesthetic blockades of cervical nerves (C2-C5) and facet joint (C2/C3). Pain. 49(3):315-20, 1992 Jun.

* Samma grupp har gjort en studie på injektioner med sterilt vatten och man fick då ingen säker effekt på spänningshuvudvärk men däremot vid whiplashskador och värk från nacken med sekundär huvudvärk.

* Biofeedback (biologisk återkoppling): en "lögndetektorliknande" teknik för att lära sig kontrollera kroppens reaktioner kan användas direkt för att påverka huvudvärk. Har provats speciellt för behandling av värk hos gravida där man vill undvika mediciner.

* Manuell behandling av nacken är en ofta utförd behandling i syfta att reducera huvudvärk med ursprung i nacken. En studie i Danmark har utförts för att kunna avgöra effekten av manipulation: Nilsson N. Nordic Institute of Chiropractic, Odense, Denmark. A randomized controlled trial of the effect of spinal manipulation in the treatment of cervicogenic headache. Journal of Manipulative & Physiological Therapeutics. 18(7):435-40, 1995 Sep. Resultatet visar på en möjlig effekt på huvudvärken men det var svårt att få klar statistisk signifikans.

* Den mjukare (och säkrare!) metoden mobilisering bör användas i första hand vid cervikogen huvudvärk. En studie visar effekt av behandlingen: Schoensee SK. Jensen G. Nicholson G. Gossman M. Katholi C.Baptist Medical Centers at Montclair, Birmingham, AL, USA. The effect of mobilization on cervical headaches. Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy. 21(4):184-96, 1995 Apr.

* Örter och naturmedel kan provas: Te på vändeört (valeriana), meliss (citronmeliss), kamomill, rölleka (kramplösande) och Skogsborgs te nummer 25 rekommenderas.

Även vetegroddolja och jättenattljusolja t ex Preglandin är värt att prova.

* Imigran som är den medicin som effektivast kan bryta ett migränanfall som redan har börjat finns nu i flera former; tabletter, nässprej, injektionsform och stolpiller. Det finns dock rapporter om att en kombination av vanlig acetylsalicylsyra (ASA) i form av receptfritt Treo eller liknande tillsammans med en tablett metoklopramid (Primperan) ger samma effekt om det tas någorlunda tidigt vid migränanfall. Den kuren kostar bara 3 kr, 30 ggr mindre än Imigran och det kan vara anledningen till att behandlingen inte nämndes på den aktuella temadagen om huvudvärk. Se referat nedan.

* Ännu billigare blir det om man behandlar migrän med metoderna som nämns i boken: ”Migrän kan besegras med diet” av Rodolfo Low, SvD förlag.

* Motion och även mera intensiv träning kan bryta ett uppseglande migränanfall.

* Glutenfri kost kan bota vissa huvudvärksformer. Intolerans mot gluten kan ligga bakom återkommande huvudvärk. Det visar en ny studie som publicerats i den medicinska tidskriften Neurology. De amerikanska forskarna undersökte tio patienter med återkommande huvudvärk där några av dem upplevde försämrad muskelsamordning.. Undersökning av patienterna med magnetkamera visade också att det pågick en inflammatorisk process i det centrala nervsystemet. Nio av patienterna upplevde symtomlättnad när de fick gå över till glutenreducerad kost.

Referat från artikeln i Lancet där man jämför sumatriptan (Imigran) med Treo och Primperan.

The effectiveness of combined oral lysine acetylsalicylate and metoclopramide compared with oral sumatriptan for migraine. Author Tfelt-Hansen P; Henry P; Mulder LJ; Scheldewaert RG; Schoenen J; Chazot G Address Bispebjerg Hospital, Copenhagen, Denmark. Source Lancet, 346: 8980, 1995 Oct 7, 923-6
Aspirin is commonly used to treat migraine attacks, although sumatriptan, a much more expensive treatment, is also effective. We compared a combination of lysine acetylsalicylate (equivalent to 900 mg aspirin) and 10 mg metoclopramide (LAS+MTC) with oral sumatriptan (100 mg) and placebo in 421 patients with migraine. LAS+MTC was as effective as sumatriptan with a decrease of headache from severe or moderate to mild or none of 57% and 53%, respectively, for the first migraine attack treated. Both treatments were better than placebo (success rate 24%, p

Egen kommentar: Glöm inte bort att även detta är symtomatisk behandling om än mycket billigare!

Många läkemedel har huvudvärk som en vanlig biverkan. Följ länken och kontrollera i denna lista om Du tar någon medicin som kan ge upphov till huvudvärk.

Hög kaffekonsumtion som ger en hel del koffein kan bidraga till huvudvärk. Det bästa är om man trappar ner på kaffet i god tid innan vistelsen. Ett sätt kan vara att minska konsumtionen med 1/2 kopp per dag.

Syntom vid kaffeabstinens: Mycket vanligt är huvudvärk som varar en till fem dagar. Vidare rapporteras irritabilitet, oförmåga att utföra sedvanliga arbetsuppgifter, nervositet, rastlöshet, trötthet och i extrema fall illamående och kräkning.

Kommer Du för några dagar på kurs eller konferens lönar det sig inte att avgifta sig från kaffe utan då får man fortsätta med ungefär samma dos kaffe som serveras i anslutning till konferenslokalerna.

erexor pris apoteket hjärtat
sänkt pris på nizagara

få imuran på recept

För många personer med käkledesstörningar, är orsaken okänd. Några orsaker relaterade till detta villkor inkluderar:

Dålig hållning kan också vara en viktig faktor i käkledssymptom. Till exempel att hålla huvudet framåt medan du tittar på en dator hela dagarna spänner musklerna i ansiktet och på halsen.

Andra faktorer som kan göra käkledssymptom värre är stress, dålig kost och brist på sömn.

Många slutar med "triggerpunkter" - kontrakterade muskler i käke, huvud och nacke. Triggerpunkter kan referera smärta till andra områden, som orsakar huvudvärk, öronvärk eller tandvärk.

Andra möjliga orsaker till TMJ-relaterade symptom är artrit, frakturer, dislokationer och strukturella problem närvarande sedan födseln.

Symptom som förknippas med TMJ störningar kan vara:

  • Bita eller tugga svårigheter eller obehag
  • Klickande, poppande, eller andra ljud när du öppnar eller stänger munnen
  • Vag, värkande smärta i ansiktet
  • Öronvärk
  • Huvudvärk
  • Käken smärta eller ömhet i käken
  • Minskad förmåga att öppna eller stänga munnen

Du kan behöva se mer än en läkare med specialistkompetens för att utreda käkledssymptom, såsom din primära vårdgivare, en tandläkare eller en öron- näsa- halsläkare, beroende på dina symptom.

En grundlig undersökning kan innebära:

  • En tandundersökning för att se om du har dålig bettanpassning
  • Kontrollera led och anslutande muskler för ömhet
  • Genom att trycka runt huvudet för områden som är känsliga eller smärtsamma
  • Föra tänderna från sida till sida
  • Titta, känna och lyssna på käken då den öppnas och stängs
  • Röntgenbilder för att visa avvikelser

Ibland kan resultatet av fysisk undersökning verka normala.

Din läkare kommer också att behöva överväga andra villkor, såsom infektioner, öroninflammationer, neuralgi, eller nervrelaterade problem och huvudvärk, som orsak till dina symptom.

Enkla, skonsamma behandlingar rekommenderas vanligtvis först.

  • Lär dig hur du försiktigt kan sträcka på dig, koppla av, eller massera musklerna runt din käke. Din läkare, tandläkare eller sjukgymnast kan hjälpa dig med detta
  • Undvika åtgärder som orsakar dina symptom såsom gäspningar, sång, och tuggummi
  • Prova fuktig värme eller kyla förpackningar i ansiktet
  • Läs stressreducerande tekniker
  • Utövar flera gånger i veckan kan hjälpa dig att öka din förmåga att hantera smärta

Läs så mycket du kan, om hur man kan behandla sjukdomar relaterade till käken. Den goda nyheten är att de flesta människor så småningom hitta något som hjälper.

Rådfråga läkare eller tandläkare om mediciner du kan använda:

  • Kortvarig användning av paracetamol (Tylenol) eller ibuprofen (Alvedon, Motrin), naproxen (Aleve, Naprosyn), eller andra icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel
  • Muskelavslappnande läkemedel eller antidepressiva
  • Sällan, kortikosteroidinjektion i käkleden behandling av inflammationer

Mun eller bettskenor eller tandställning kan motverka tandgnissling och bettstörningar.

Rekonstruktiv kirurgi i käken, eller ledplastik, är krävs sällan. I själva verket har studier visat att resultaten ofta är sämre än före operationen.

För många människor, symptom uppträder bara ibland och varar inte länge. De kommer att försvinna i takt med liten eller ingen behandling. De flesta fall kan behandlas framgångsrikt. Några fall av smärta försvinner av sig själv utan behandling. Käkledsrelaterad smärta kan återvända i framtiden.

Se din vårdgivare direkt om du har problem med att äta eller att öppna munnen. Tänk på att en mängd olika möjliga förhållanden kan orsaka käksymptom, från artrit till whiplashskador. Experter som är särskilt utbildade i ansiktssmärta kan hjälpa till att diagnostisera och behandla TMJ

Hur väl du än sköter om din katt, så är det troligt att den blir sjuk någon gång under sin livstid. Din katt kan inte tala om var den har ont eller om något känns fel, så därför är det viktigt att du är uppmärksam på fysiska eller mentala förändringar hos din katt. Vissa delar som har med kattens hälsa att göra, men som ändå hör den friska kattens skötsel till, hittar du på sidan om kattskötsel. Där läser du om kastrering, avmaskning och vaccinationer. Denna sida inriktar sig mer på de vanligaste sjukdomar som kan drabba katter. Några av de vanligaste sjukdomarna är listade här och beskrivs med symtom och behandlingar. Ta dock alltid det säkra före det osäkra och kontakta din veterinär när din katt blir sjuk.

Även om du ”bara” har en bondkatt, som inte kostat dig många kronor i inköp, så är katten förmodligen en del av din familj och mycket viktig för dig. Se därför alltid till att din katt är försäkrad, annars kan du råka ut för otrevliga överraskningar när din katt blir sjuk och du måste ta den till veterinären. Om katten behöver opereras eller vårdas på djursjukhuset kan kostnaderna snabbt stiga över 10 000 kr. En veterinärvårdsförsäkring är det minsta skyddet man bör ha till sin katt. Den går in och täcker höga veterinärvårdskostnader om olyckan är framme. Kattförsäkringar kan se lite olika ut beroende på vilket försäkringsbolag du väljer, så kontrollera de olika bolagens alternativ innan du bestämmer för vilken försäkring som passar dig och din katt.

Om du märker att din katt förändrats fysiskt eller mentalt och du inte kan hitta någon förklaring till förändringen är det viktigt att låta en veterinär undersöka din katt. Hur snabbt man behöver åka till veterinären eller djursjukhuset beror på kattens allmäntillstånd. En katt med ansträngd andning eller blödningar måste komma till veterinären snabbt. Är tillståndet inte akut kan du kontakta din veterinär för råd om hur du ska göra.

När du ringer veterinären frågar denne ofta om följande:

  • Vilken ras, ålder och kön din katt har.
  • Vilken kroppstemperatur din katt har – normaltemp är 38,0 –39,0 grader.
  • Hur din katt uppträder, om den har förändrat sitt beteende etc.
  • Om din katt har hosta och hur andningen är.
  • Hur pälsen ser ut.
  • Om din katts aptit och törst.
  • Om din katt har kräkts.
  • Hur din katts avföring ser ut och när din katt senast bajsade.
  • Hur din katts urin ser ut och hur ofta din katt kissar.
  • Hur ögonen ser ut.
  • Om din katt äter någon medicin.

Anteckna gärna dessa uppgifter innan du ringer till veterinären, så kan denne snabbare avgöra om du behöver komma in med din katt.

Katter är mottagliga för många olika infektionssjukdomar och en del av dem är livshotande för katten. Vissa av sjukdomarna finns det vaccin för och därför bör man noga följa de vaccinationsscheman som finns för katter. Beroende på vilket vaccin din veterinär använder ska kattungen vaccineras första gången när den är mellan 8 och 12 veckor. Ett vanligt vaccinationsschema innebär att katten vaccineras två gånger med tre veckors mellanrum och därefter en gång per år.

Kattsnuva (felin influensa) är den vanligaste virussjukdomen hos katt.
Symtom: Katten får feber, den nyser och nos och ögon rinner.
Behandling: Normalt klarar kattens immunförsvar av en influensa, men en gammal katt eller en katt med nedsatt immunförsvar kan påverka hur väl katten klarar av influensan. Vaccin finns mot kattsnuva.

Kattpest är inte lika vanlig som kattsnuva, men sjukdomen är mycket allvarligare. Kattpest kan ta död på en kattunge eller en ung katt på några timmar.
Symtom: Första symtomen är kräkningar och diarré. Katten blir snabbt uttorkad och kan i värsta fall dö.
Behandling: Kattpest behandlas med intravenös vätsketillförsel. Vaccin finns mot kattpest.

Kattloppor är en av de loppor som angripa katten. Det finns även andra lopparter som kan angripa en katt, bland annat fågelloppor och igelkottloppor.
Symtom: Katten kliar sig intensivt och biter i huden för att stilla klådan. Efter en tid kan katten få loppallergi. Detta drabbar ca 10% av de kattor som haft loppor en längre tid. Symtomen på loppallergi är stark klåda, håravfall och hudförändringar.
Behandling: Loppor behandlas med speciella loppmedel. Loppmedel finns i form av spray, kräm, schampo och lopphalsband. Vänd dig till närmaste apotek för att få råd om lämplig behandlingsmetod.

Fästingar angriper ofta utekatter fästingar. Vissa katter verkar vara mer utsatta än andra. Fästingen är lätt att upptäcka när den väl sugit blod. Då ser den ut som en liten grå ärta. Så snart man upptäcker att katten har en fästing ska man plocka bort den. Gör till en vana att gå igenom kattens päls när den varit ute under vår, sommar och höst, för att snabbt upptäcka om den har fästingar. Fästingen kan orsaka hudirritation och kan även smitta katten med borrelia eller erlichia som kan göra din katt sjuk.

På apoteket finns receptfria preparat som kan användas för att förebygga fästingbett. Läs noga på förpackningen eftersom vissa preparat inte är lämpligt för unga eller sjuka katter.

^
geriforte sehr billig
depakote pris apoteket hjärtat

är det recept på imuran

Här ser du exempel på biverkningar för selektiva betablockerare.

Vanliga: magbesvär som t.ex. illamående, kräkningar, diarré och förstoppning. Även yrsel, huvudvärk.

Mindre vanliga: sömnrubbningar.

Sällsynta: håravfall, mardrömmar, hallucinationer, nedsatt sexuell funktion, hudutslag.

Varje läkemedel har sina specifika betablockerare biverkningar. T.ex. kan Metropolol ge bröstsmärtor och viktökning, medan Bisoprolol kan ge muskelsvaghet, muskelkramper och depression. Du kan läsa mer om biverkningarna för just ditt läkemedel på bipacksedeln som finns i förpackningen.

Här ser du exempel på biverkningar för icke-selektiva betablockerare.

Vanliga: Muskelsvaghet, sömnstörningar, mardrömmar, andfåddhet

Mindre vanliga: illamående, diarré, kräkningar

Sällsynta: yrsel, hallucinationer, förvirring, ändrad sinnesstämning, håravfall, klåda, torra ögon, synstörningar.

Varje läkemedel har sina specifika betablockerare biverkningar. Du kan läsa mer om biverkningarna för just ditt läkemedel på bipacksedeln som finns i förpackningen.

Här ser du exempel på biverkningar för alfa- och betablockerare.

Vanliga: Kraftlöshet, yrsel, huvudvärk, illamående, buksmärta, diarré, kräkning vätskeansamling, förhöjt kolesterolvärde, försämrad kontroll av blodsocker, astma.

köpa generisk mobic i sverige
kan man köpa cleocin på apoteket utan recept

få imuran på recept

Här hittar du information om munhåle-, svalg- och strupcancer. Har du fler frågor och funderingar är du varmt välkommen att kontakta Cancerfondens informations- och stödlinje. Mejl: infostodlinjen@cancerfonden.se. Telefon: 020-59 59 59.

Varje år diagnostiseras nästan 1 200 fall av huvud-hals-cancer i Sverige. De vanligaste tumörlokalisationerna är munhåla och svalg med flest insjuknande samt struphuvudet mmed färre insjuknande. Huvud-hals-cancer är dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor men denna kvot varierar mellan olika tumörlokalisationer.

Huvud-hals-cancer är bara några av ett stort antal cancersjukdomar. Dessa sjukdomar är mycket olika varandra, men alla har det gemensamt att de börjar med ett fel i någon av kroppens celler.
Läs mer om vad cancer är

Tidiga stadier av cancer i munhålan, svalget eller strupen ger ofta diffusa, vaga symtom och liknar dem som uppträder vid andra, ofarliga sjukdomar till exempel infektioner. En viktig skillnad är att infektioner brukar gå över på ett par veckor.

På läpparna och inne i munhålan är ofta en irritation, ett sår, en förändring/tumör som inte försvinner det första tecknet på cancer. I en del fall finns först en röd eller en vit fläck i slemhinnan som ett förstadium till cancer. Röda fläckar kallas för erytroplakier och vita fläckar kallas för leukoplakier. Om fläcken övergår till ett sår som inte läker eller till en förhårdnad, ofta smärtande, bör man söka läkare.

Det vanligaste symtomet på denna relativt ovanliga cancerform är en knöl/tumör. Värk kan förekomma och ensidig ansiktsförlamning som dock oftast är ett sent symtom vid cancer i en öronspottkörtel.

Ensidigt obehag eller smärtor särskilt vid sväljning är vanliga symtom vid cancer i svalget. Ofta med utstrålning mot örat. När tumören tillväxer tillkommer svårigheter att svälja och talet kan förändras. Det allra vanligaste symtomet är dock att man upptäcker en knuta på halsen.

Vid cancer i struphuvudet är det vanligaste symtomet heshet, men också andra röstförändringar förekommer. Hesheten beror på att cancern i de flesta fall växer på stämbanden och då förändras deras svängningsförmåga. Redan en liten tumör på ett stämband kan orsaka heshet. Om hesheten varar mer än tre veckor bör man uppsöka läkare som kan undersöka stämbanden

I de fall då cancern inte sitter på stämbanden brukar symtomen vara mer vaga. Det kan vara lätta sväljningsbesvär eller känsla av en klump i halsen. Även obehag/smärta förekommer som ibland strålar ut mot ena örat.

En cancer i näsan eller bihålorna kan först visa sig som långvarig, ensidig nästäppa eller blodstrimmig snuva.

En knuta på halsen utgörs oftast av en förstorad lymfkörtel i samband med en infektion, till exempel en vanlig förkylning. Knutan är då oftast ömmande. En oöm knuta som också tillväxer kan vara första tecknet på en tumör i öron-näsa-halsområdet.

De flesta tumörer inom huvud-, hals-området upptäcks vid en öron-, näs- och hals- undersökning. Läkaren har en ljuskälla på huvudet och kan lysa in i näsa, munhåla och svalg, iaktta tumören och känna på den, palpera. En tumör känns fastare än vävnaden runt omkring den.

  • Med endoskop (betyder titta inuti) undersöks näsan, svalget och struphuvudet. Det är ett smalt och böjligt instrument som förs in via näsan. Om tumören är väl synlig och tillgänglig för provtagning kan biopsi i lokalbedövning för mikroskopisk analys det vill säga, patologisk anatomisk diagnos (PAD) utföras.
  • Om lymfkörtel/tumör på halsen föreligger kan finnålspunktion för cytologisk diagnos (FNAC)utföras. Härvid erbjuds möjlighet att ställa diagnos på cellutstryk.
  • Datortomografi (DT) eller annan metod för skiktröntgen, då den undersökta kroppsdelen avbildas i ”skivor”, används ofta för att fastställa hur utbredd en cancer är. Samt om tumören har spridit sig till halsens lymfkörtlar eller mer ovanligt till lungorna. Även magnetkameran (MR)kan utnyttjas för sådan undersökning. Vid undersökning med datortomograf eller magnetkamera ligger patienten på en brits med huvudet inne i en cirkelformad öppning i apparaten. I datortomografen används röntgenstrålar för att få fram bilden. I magnetkameran är det i stället magnetfält och radiovågor. Båda apparaterna är kopplade till datorer som framställer bilder vilka visas på en bildskärm eller skrivs ut på papper.
  • Kontrastmedel används ibland också vid röntgenundersökning för att bättre se tumörutbredning. Kontrastmedel ansamlas ofta i tumörer och metastaser vid huvud-hals-cancer.
  • PET-DT, positronemissionstomografi, kombinerad med datortomografi (DT) är ytterligare en metod att synliggöra tumörer.

Men dessa metoder ger inte alltid säkra besked om hur utbredd en cancer är och läkarens kliniska undersökning av tumörutbredningen är alltid mycket viktig.

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Dessa cancerformer behandlas framför allt med strålning och operation, med eller utan tillägg av medicinsk tumörbehandling (cytostatikabehandling eller så kallade målstyrda läkemedel). Ibland räcker det med antingen operation eller strålning men i andra fall kombineras de olika metoderna.

Hur behandlingen läggs upp varierar beroende på tumörlokalisation och tumörstorlek. Tumörer i tungbas, halsmandlar, svalg och struphuvud ges oftast strålbehandlingen först och opereras vid behov medan tumörer i munhåla först opereras och sedan strålbehandlas. Medicinsk tumörbehandling kan användas före eller under strålbehandling för att förstärka effekten av strålningen, men kan också användas för att lindra symtom vid sena stadier av dessa cancerformer.

Målet med en operation är att få bort hela tumören med marginal. Därför tar kirurgen också bort en del av den vävnad som finns omkring tumören. Hur operationen utformas beror på var och hur cancern växer och på hur operationen påverkar förmågan att prata, tugga och svälja, men också utseendet.

  • Hemiglossektomi innebär att halva tungan opereras bort och kan vara tillräcklig behandling om cancern växer på ena sidan av tungan.
  • Laryngektomi är den operation som innebär att struphuvudet avlägsnas och om det är en del av struphuvudet som tas bort heter ingreppet hemilaryngektomi.
  • Neck dissektion eller halskörtelutrymning innebär att halsens lymfkörtlar avlägsnas kirurgiskt. Här finns olika variationer på denna operation beroende på var primärtumören sitter och huruvida tumörspridning till halsens lymfkörtlar föreligger eller ej.

Muntorrhet kan bli ett problem för patienter som får strålning mot tumörsjukdom i munhåla eller svalg. Det beror på att spottkörtlarna nära munhålan, framför allt den så kallade öronspottkörteln, påverkas så att salivproduktionen minskar kraftigt eller försvinner helt. Den muntorrhet som då blir följden kan bli besvärande för patienten på flera sätt. I saliven finns ämnen som skyddar tänderna och därför ökar risken för karies och tandlossning. Minskad salivproduktion medför också svårigheter att äta torr mat. Med moderna strålbehandlingstekniker kan ofta biverkingarna minskas och spottkörtelfunktionen bevaras hos allt fler patienter.

Strålbehandlingen kan numera med stor precision riktas mot tumören. Det vanligaste schemat är att strålningen ges en gång per dag fem dagar i veckan i 5–7 veckor.

  • Patientens näringstillstånd försämras. Under behandlingen kan det av flera skäl vara svårt att äta som vanligt. En del patienter blir illamående av strålbehandlingen. Den orsakar också en akut inflammation i munslemhinnan och halsen varför det kan göra ont att svälja. Lukt- och smaksinnena kan också påverkas av strålbehandlingen så att de fungerar sämre än normalt. Biverkningarna går över när behandlingen är avslutad.Men det är alltid svårt att förutsäga förutsäga hur lång tid det kommer att ta eftersom det varierar mellan olika personer.
  • Spottkörtlarna kan skadas vid strålbehandlingen av vissa tumörer. Då minskar salivproduktionen och patienten drabbas av muntorrhet, som kan bli bättre efterhand, men ofta består resten av livet. Pågående forskning rörande strålbehandling syftar till att minska denna negativa effekt av behandlingen. Problem med tänderna som tandlossning och risk för karies förekommer.
  • Om det finns risk för ätproblem brukar patienterna få rådgivning redan före behandlingen. Ett råd är att äta extra näringsrik mat inför behandlingen och om möjligt också medan den pågår. För många patienter brukar det vara lättare att svälja flytande näringslösningar än den vanliga maten. Dietisten kan informera om de olika möjligheter som finns och ger tips om hur man kan klara att få i sig tillräckligt med näring.
    Ibland bedöms det som lämpligt att patienten före behandlingsstart får en sond eller så kallad PEG (en slang som med ett litet ingrepp opererasw in direkt i magsäcken) för att säkra en fullgod näringstillförsel.

lasuna pris
pris på desyrel tyskland

beställa imuran för kvinnor

Om cancern har hunnit växa in i testikelns blodkärl eller lymfkärl brukar läkaren rekommendera cytostatika i förebyggande syfte. Det beror på att risken då är stor att det finns små metastaser som inte kan upptäckas med vare sig röntgenundersökningar, tumörmarkörer eller läkarundersökning. Risk för återfall finns då hos ungefär varannan man.

Oftast ges cytostatikabehandlingen i en omgång. Den ges under fem dagar, intravenöst, det vill säga direkt i blodet via dropp och genom en spruta tio dagar senare vid ett tillfälle. Av dem som behandlas med cytostatika är det ungefär en av trettio som får tillbaka sjukdomen.

Prognosen är numera god både då man har metastaser redan då diagnosen non-seminom ställs eller då förhöjda tumörmarkörer ses efter testikeloperationen. Flera omgångar med cytostatikabehandling behövs, oftast tre men ibland fyra perioder med cytostatikabehandling under fem på varandra följande dagar som sedan upprepas var tredje vecka. Tio dagar efter varje femdagarsbehandling ges även cytostatika genom en spruta eller ett dropp vid ett tillfälle.

Om tumörmarkörerna inte sjunker som förväntat kan byte av cytostatikasorter eller fler behandlingsomgångar bli aktuellt eller ibland tillägg av ett fjärde cytostatikum.

Om det efter behandlingen finns kvar några rester av metastaserna kan de ofta opereras bort. Risken för senare återfall är liten.

I en speciell situation då tumörmarkörerna är normala och det endast finns lätt förstorade lymfkörtlar i buken kan det behövas extra observationstid för att med säkerhet kunna bedöma om de innehåller tumörceller. Ibland behövs dessutom en operation då man tar bort dessa förstorade lymfkörtlar för att säkerställa vad de innehåller. Om det finns tumörceller i dem så ges behandling med två omgångar cytostatika.

Om man har fått metastaser i hjärnan och levern och har höga halter av tumörmarkörer i blodet när man påbörjar cytostatikabehandlingen är prognosen något sämre. Men sådana tillstånd är ovanliga och även i den situationen blir mer än hälften av männen botade.

Det är ofta en mycket tuff behandling som krävs för att bota testikelcancer. Den kan vara påfrestande både fysiskt och psykiskt. Det kan kännas svårt att bara ha en testikel kvar. Det finns möjlighet att få en testikelprotes. Den sätts oftast in i samband med att den sjuka testikeln opereras bort.

Eftersom det är svårt att veta vilka som inte återhämtar sin förmåga till spermiebildning, erbjuds alla att lämna spermier före strål- eller cytostatikabehandlingen, om detta inte skett redan före operation vilket rekommenderas. Spermierna förvaras nedfrysta för att senare kunna användas vid en eventuell provrörsbefruktning.

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Läs mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

Forskningen har ännu inte klarlagt orsaken till testikelcancer. Däremot vet man att risken att få sjukdomen är större för den som haft en testikel som inte vandrat ner i pungen utan legat kvar i buken. Detta upptäcks redan hos småpojkar och testikeln kan då opereras till sin rätta plats. Trots operationen löper dessa män en ökad risk för testikelcancer.

Prognosen vid testikelcancer är mycket god och mer än 95 procent botas för gott. Även i de fall då sjukdomen spridit sig till andra organ botas de flesta patienterna.

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje

Här hittar du information om de vanligaste cancerdiagnoserna. Läs om bland annat sjukdomstecken, undersökning och behandling. Texterna är granskade av medicinsk expertis.

Anbefaling: Ta kontakt med lege

Nackspärr kan orsakats av att man vridit på huvudet för snabbt eller legat i en konstig ställning.

Det uppträder också i samband med virusinfektioner, som kan ha ett inslag av inflammation i muskulaturen.

Vid nackspärr har barnet svårt att vrida på huvudet, ssk åt ena hållet, vanligtvis. Halsfluss och andra ofarliga infektioner, som gör att körtlarna på halsen svullnar, kan också ge smärta i nacke och hals.

I vissa fall kan dock nacksmärta vara ett tecken på en allvarlig infektion, och det är de sällsynta men brådskande fall som åsyftas ovan.

Nackstelhet kan vara ett tecken på hjärnhinneinflammation

Hjärnhinneinflammation är en av de mest fruktade sjukdomarna hos barn, men lyckligtvis är den sällsynt!

Det finns två sorter. Dels kan en virusinfektion någon annanstans i kroppen (t ex påssjuka) reta immunförsvaret så att det uppstår inflammation i hinnorna som omger hjärnan, dels kan orsaken vara bakterier, som fått tillträde till hjärnhinnorna via näsa-bihålor eller öron eller via blodomloppet (allmän blodförgiftning).

Den bakteriella formen av hjärnhinneinflammation är den farligare.

Den kan snabbt bli livshotande utan behandling och även med snabb behandling kan den orsaka bestående men (oftast hörselskada).

Till en början kan hjärnhinneinflammation likna en förkylning eller influensa och åtföljas av andra symtom som hosta, huvudvärk och ont i halsen.

Kräkningar brukar förekomma. Om sjukdomen förblir obehandlad, tillstöter snart nedsatt allmäntillstånd (Ligger still och tittar i taket, låter en ta tempen i stjärten utan protest) och nackstelhet.